Vad lockade dig till skogsbranschen?

– Jag är mer eller mindre uppvuxen på ett sågverk, och det var där mitt intresse för skogen växte fram. Men det var inte själva sågverksdelen jag ville arbeta med. Det som lockade mig mer var möjligheten att lämna ett spår efter mig genom att samarbeta med markägare och skapa värde – både idag och för kommande generationer.

– Skogen är ett väldigt långsiktigt projekt, om man får kalla det så. Det kräver mycket ansvar och kunskap.

Hur har skogsbruket förändrats?

– Skogarna är inte bara ”granåkrar” längre. Framtidens skogar känns mer som blandskogar. Granåkrarna finns kvar, men det blir mer variation inom bestånden och skogarna behöver skötas på ett annat sätt.

– Man behöver visa mer hänsyn till olika miljöer, till exempel fuktiga stråk, kantzoner och andra känsliga delar av skogen.

Hur ser du på certifierat skogsbruk?

– Jag har absolut inga problem med att lämna hänsyn, visa hänsyn och skapa mervärde – gärna lite mer än vad certifieringen kräver. Många av mina kunder vill också göra det lilla extra. Om kravet är tre högstubbar per hektar, men det fungerar att lämna fem, då gör man gärna det.

– För mig är relationen med markägaren ett samarbete. Det är markägaren som bestämmer och markägarens önskemål väger tyngst, men det bästa resultatet får man när det finns en dialog.

Hur mycket påverkar markägaren valet av maskin?

– Markägaren önskar kanske inte alltid en specifik maskin. Men både vi och markägaren kan se när det finns fuktiga stråk eller sämre bärighet. Då föreslår vi mindre maskiner.

– På sjönära eller känsliga marker märks skillnaden snabbt. Regnar det bara lite kan en större maskin ge spår, medan en mindre maskin är mer skonsam. Den hörs dessutom knappt, vilket är en stor fördel på platser med många besökare.

Varför är de mindre maskinerna viktiga?

– De ger oss och markägaren bättre förutsättningar, särskilt när entreprenören har tillgång till både större och mindre maskiner. I rätt typ av bestånd höjer det arbetskvaliteten, minskar markpåverkan och kan också ge ett bättre ekonomiskt resultat.

– I stamtäta första- och andragallringar är mindre maskiner väldigt effektiva. En större maskin behöver bredare körgator, vilket kan innebära att mer skog än nödvändigt tas bort – skog som annars hade kunnat stå kvar och växa.

Hur planerar ni åtgärder tillsammans med markägaren?

– Vi gör en plan tillsammans med markägaren för det kommande året. Det blir ett underlag, nästan som ett avtal, över vilka arbeten som ska utföras. Men det är inte helt låst. Mycket styrs av väderlek och förutsättningar i skogen.

– Jag tycker det är väldigt värdefullt när markägaren följer med ut i skogen, visar intresse och pratar med entreprenören. Då blir kommunikationen tydligare och alla arbetar mot samma mål.

Hur fungerar samarbetet med entreprenörerna?

– Vi är kollegor som arbetar tillsammans. Entreprenören, skördarföraren och skotarföraren är avgörande för resultatet. Om kommunikationen inte fungerar finns risken att arbetet inte blir utfört enligt markägarens önskemål.

– Jag försöker också föra vidare positiv feedback. Om en markägare är nöjd och säger att arbetet blev fint utfört, då ser jag till att entreprenören får höra det. De behöver den återkopplingen minst lika mycket som alla andra.

Ser du skillnader mellan generationer av markägare?

– Ja, den yngre generationen lägger ofta mer fokus på hänsyn, miljö och hållbarhet. Det kan handla om elröjsågar, elmotorsågar eller att maskinerna ska använda HVO-bränsle. Det är inte alltid sista kronan som avgör.

– Samtidigt behöver vi en balans. Vi behöver skogar som producerar virke, men också skogar där vi tar mer hänsyn. Jag tror på en harmonisk blandning där olika mål får plats.

Vilken roll spelar mindre maskiner i tätortsnära skogar?

– I tätortsnära skogar finns ofta motionsslingor, leder, skidspår och mycket människor i rörelse. Det finns också många synpunkter och önskemål att ta hänsyn till.

– I sådana miljöer kan mindre maskiner vara en stor fördel. I rätt skogar stör de inte allmänheten på samma sätt. De hörs mindre, syns mindre och smälter naturligare in i skogsmiljön.

Kan du ge ett konkret exempel där maskinvalet gjorde skillnad?

– Vi genomförde en gallring i ett område som ska bli våtmark. Markbärigheten var begränsad redan från början, och där kändes det självklart att välja mindre maskiner både för avverkning och skotning. – Det enda bekymret var att maskinerna behövde ta sig över diken, så där fick man bygga broar. Men broar hade behövts oavsett maskinstorlek. Slutresultatet blev fantastiskt fint och markägaren var jättenöjd.

Vad betyder det när markägaren är nöjd?

– När markägaren säger tack för ett fint utfört arbete, då sover man gott. Det är det man vill uppnå. Det är därför vi gör det här.