TERRI Historik

Först Terri 30 1971-1980

Det började 1971 när Valmet började bygga den första prototypen i Tammerfors. Den stod färdig och visades upp 1972. Det var en bandgående dragare som såg ut som en förvuxen snöskoter, inga skidor men med två band. Den styrdes med styrvariatorer som drev banden i olika hastighet för att få maskinen att svänga.

Växellådan hade två växlar framåt, en bakåt och inbyggd vinsch för att man skulle kunna bärga sig själv eller någon annan. Vinschen var förhållandevis stark för att sitta på en liten maskin.

1973 Flyttade Terri 30 till Valmet i Linnavuori där man först tillverkade en serie på 15 maskiner som en nollserie. Därefter startade produktionen av Terri 30 på allvar. Först en serie på 200 maskiner och sedan en serie på 300 maskiner.

1975 flyttades produktionen till dotterbolaget Velsa i Kurikka, där man fortsatte serieproduktionen. Velsa var tillverkare av Lynx snöskotrar och man tyckte då att Terri och Lynx kunde passa ihop tillverkningsmässigt. Valmet köpte sedan en fabrik i Rovaniemi. Dit flyttades nu både tillverkning av Lynx snöskotrar och Terri. Man bildade dotterbolaget Nordtrac. Under tiden 1975-1980 tillverkades det mellan 300 och 400 exemplar av Terri 30. Totalt blev det närmare 900 exemplar av Terri 30.

Terri 30 tillverkades med tre olika motorer, det var antingen Kohler, Sachs eller Rotax. Det var alltså fråga om tvåtakts bensinmotorer precis som i snöskotrar.

Terri 30 blev omedelbart en succé och TERRI blev ett begrepp.

Terri 1000 1981-84

1981 kom Terri 1000 ut på marknaden, det var ett stort steg i utvecklingen. Det var ett komplett ekipage med traktor och kärra. Den styrdes med midjestyrning mellan traktor och kärra men kunde även köras som singel utan kärra den styrdes då med styrvariatorer precis som Terri 30.

Kubota 850D en dieselmotor som blev mycket uppskattad, den var bränslesnål och driftsäker.
Kärran var av ramtyp med boggi, den levererades med eller utan band, den levererades i början helt utan lastare eller med en enkel linkran, som senare byttes ut mot en hydraulisk griplastare.

Terri 1000 såldes till alla typer av kunder från självverksamma skogsägare till skogsbolag och elkraftbolag.

Även de stora skogsförvaltarna anammade begreppet Terri.

Redan då på tidigt 80-tal myntades uttrycket att maskinen kunde köras på grumligt vatten.

Terri 1020 1984-1987

Utvecklingen går vidare, Terri 1020 ser i stort ut som sin föregångare men det har hänt en hel del.
Midjan är kraftigare och har dubbla styrcylindrar, den får också en tiltcylinder för att låsa leden i midjan.

Växellådan har förändrats och styrvariatorerna är borta men frontvinschen är fortfarande kvar. Kärran är nu av typen centralrörsmodell. Den hydrauliska griplastaren är kvar den har nu fått hydrauliska stödben också.

Utvecklingen pågår och de levererades i olika utföranden. En del med vindruta, några med tak och de senare av modellen kunde också utrustas med hytt.

Det säljs några maskiner till olika länder som går vidare till olika expeditioner på Sydpolen.

Terri 1020 är en enkel men pålitlig ”kamrat”.
Åtskilliga är de jägare som tänkt sig följa efter en Terri ut på myren för att hämta hem en älg. Jägarna får plötsligt stanna för att deras stövlar inte räcker till. Terrin får då svänga runt och hämta upp jägaren först och älgen sedan.

Terri 2020 1988-1992

2020 andra generationen Terri.
Nu växer maskinen lite igen. Den har en helt ny växellåda från Sisu Gears som är en del av Valmet. Frontvinshen finns fortfarande kvar även nu. Hytt med plant golv och svängbar stol är nu standard. För att få ned tyngdpunkten sänker man ner tankarna för hydraulolja och diesel i chassit.

Kärran har vuxit något och man har tagit fram en egen griplastare på 4,2 meter. Till Sverige importerades maskinen dock utan lastare, här monterades antingen en från Lima eller Mowi.

Motorn är fortfarande en Kubota men har nu fått beteckningen 850DH. Det innebar en annan bestyckning av insprutningspumpen så den utvecklade cirka två hästkrafter mer än föregångaren.

Många Terriägare hade redan insett vikten av att ha drift på kärran så importören i Sverige utvecklade en egen hydraulisk hjälpdrift till kärran. Man tog fram en sats som ”eftermonterades” hos importör eller återförsäljare i Sverige. Den satsen såldes också till en del Terri 1020. Detta ledde i sin tur att man på fabriken tog fram en hydraulisk vagnsdrift. Denna byggdes med ett separat drivhjul som på dragaren. I Sverige fortsatte man med sin egen vagnsdrift men fabrikens modell såldes i ett mindre antal i Finland och Tyskland innan modellen 2020 gick ur tiden.

Förutom i Europa finns det enstaka Terri 2020 i Ryssland, Kanada och USA.

Terri 2040 1992-1996

Nu fick maskinen hydrostatdrift. Allting vill ju växa och det gäller även Terri. 2040 blev inte större än 2020 men den fick en större motor, Kubota 1105D.

Växellådan är byggd av samma hus som den till 2020 men med förstärkta drev och lager. Backväxeln försvann så det fanns utrymme.

Nu fick den en ”riktig” vagnsdrift som harmoniserade med dragaren. Man tog fram ett komplett slutet driftsystem. Den byggdes på samma sätt som den på 2020 med ett separat drivhjul framför boggihjulen på kärran.

Lastaren fick dubbla vridcylindrar i vridmotorn. Nu var det samma kran på den Svenska marknaden också.

1995
Terri blir svensk.

Valmet har nu sålt 50% av Lynxfabriken, Nordtrac, till Bombardier och de tycker inte att Terri passar in i produktion tillsammans med snöskotrar och man vill sälja Terri. Så man ställer frågan till Alcab som tidigare varit importör av Terri i Sverige. Där är man absolut intresserad och den 2/1 1995 blir Terri en svensk maskin. Produktionslager och reservdelslagret flyttas från Rovaniemi till Heby. Där fortsätter produktionen av Terri 2040 i ett och ett halvt år ungefär. Utvecklingen av nästa modell startar omgående.

I Sverige tillverkades 38 Terri 2040

Terri ATD 1996-2008

Nu tog utvecklingen fart och den nya modellen ATD kom ut. Den hade trehjulsboggi på kärran vilket gjorde att drivbandet blev längre och marktrycket sjönk. Den innebar också att kärran inte stjälper så lätt och rör sig smidigt över ojämnheterna i terrängen. Kärran växte och blev 170 centimeter bred.

Nu kom Mowis griplastare in som standard. Den har alltid varit uppskattad. I de första ATD-erna satt fortfarande Kubota 1105D men man kände att det behövdes mer motorstyrka. Lombardini 1404 var på ca 40 hästkrafter och det blev en framgång. Växellådan satt kvar från 2040:n helt identisk.

I samband med ett projekt i Österrike kom önskemålet om högre markfrigång på grund av stubbarnas höjd i backarna och det ledde till att den höjdes med 10cm. Den lägre efterfrågades allt mindre och då blev det bara det nya utförandet som gällde. Terri ATD blev ämnad mer för proffsanvändarna.

Den tillverkades i 122 exemplar som såldes i Sverige, Norge, Finland, Estland, Ryssland, Tyskland, Tjeckien, Sydkorea, Portugal, Spanien, Schweiz och Österrike.

Terri är ett välkänt begrepp inte bara i Sverige och Norden utan det är ett namn på ett begrepp som är betydligt vidare än så.

Terri 34 2009-

När det var dags för en ny modell efter Terri ATD så hade man en del önskemål om hur den skulle bestyckas. Växellådan var ett litet orosmoment så den ville man få bort, man ville också ha den lite bredare, både dragare och kärra, för att öka stabilitet och lastarea.

Trehjulsboggin på ATD-kärran var en succé och den ville man ha på dragaren också. Det här skulle göra förarkomforten ännu bättre än tidigare. Hytten skulle kunna förlängas lite i samband med att den skulle förstärkas, då kunde man också göra om den lite för övrigt, höja taket för bättre sikt. Trehjulsboggi på dragaren gör att midjan måste vara stum och det förbättrar förarkomforten ytterligare.

Det har i alla tider framkommit önskemål om att kunna köra ett skördaraggregat med Terrin och då behövs större motorstyrka, en dieselmotor på cirka 60 hästkrafter vore önskvärt. Det behövs också för att orka dra en maskin på 8,5 ton. Valet stod mellan Kubota och Perkins. Ett midjelås istället för stödben vore ett lyft. Tillsammans med en lastare på 5,7 meter så ökar man produktiviteten en hel del.

Med tanke på att maskinen skall gå i professionell användning så måste den också vara servicevänlig. Inga skärmar på chassit som sitter i vägen när man skall efterdra skruvarna i drivbanden.

Lösa tankar nersänkta i chassit och sedan hydraulsystemet ovanpå. Med tiltad hytt och öppnad motorhuv så skall man kunna komma åt att serva det mesta.

Det här ska bli en helt ny generation av Terri.